F. Rörelsemetaforen and . Rörelse, framträder hos de lexikaliserade verbfraserna med komma i (278) och komen i (280) och när komma har kopulaliknande funktion i (279) samt när komen är kopula i (281)

. Satserna-i, och (285) har tydlig accidentiell och ingressiv betydelse. Aktionen i exempelmeningarna i (282) och (284) pågår tydligt i ett icke-fysiskt rum. I (282) är det ett mentalt rum och i (284) är det ett slags icke-fysisk marknad

J. A. Afzelius, Öfversikt af futurum och konditionalis i svenskan till ledning för undervisare i engelska och tyska, 1906.

E. Andersson, Verbfrasens struktur i svenskan, en studie i aspekt, tempus, tidsadverbial och semantisk räckvidd, 1977.

E. Andersson, Svenska rörelseverb och måladverbial. I: Svenskan i Finland. 4. Red. S. Haapemäki. Åbo: Svenska institutionen vid Åbo akademi, pp.35-50, 1997.

M. Andersson, Een studie van de taal ? een vergelijking tussen het gebruik van het bezittelijk voornaamwoord in het Nederlands en het Zweeds. Opubl. uppsats, 1998.

A. W. Haeseryn, K. Romijn, G. Geerts, J. De-rooy, and M. C. Van-den-toorn, Algemene Nederlandse Spraakkunst, 1997.

J. Anward and P. Linell, Om lexikaliserade fraser i svenskan. Nysvenska studier, pp.55-56, 1976.

P. Bart, . Van, J. &. Kerstens, and A. Sturm, Grammatica van het Nederlands, 1998.

N. Beckman, Hur uttryckes hos verbet framtid i forn-och nysvenskan? En provföreläsning och en önskelista. Språk och Stil, pp.17-18, 1917.

N. Beckman, Svensk språklära för den högre elementarundervisningen . 9 uppl, 1904.

D. Biber, C. Susan, &. Reppen, and R. , Corpus linguistics: investigating language structure and use, 1998.
DOI : 10.1017/CBO9780511804489

M. Bolander, Predikativens funktion i svenskan. Om adjektiv som subjektiva predikativ, 1980.

D. Bolinger, Wanna and the gradience of auxiliaries. I: Wege zur Universalienforschung: sprachwissenschaftliche Beiträge zum 60, pp.292-299, 1980.

I. Bojesson, Utvecklingen av det futurala hjälpverbet kommer att under äldre nysvensk tid ? En historisk undersökning. Opubl. uppsats. Lund: Institutionen för nordiska språk, 1995.

P. Bolin, Vertaalproblematik en tekstanalyse van het boek " Mijn tante is een grindewal " door Anne Provoost. Opubl. uppsats, 1993.

G. Booij, Separable complex verbs in Dutch: A case of periphrastic word formation. I: Verb-particle explorations, Ed. N. Dehé. Berlin &, 2002.

M. De-bruin-henrikson, Skola?zullen. Ett bidrag till den kontrastiva analysen av modala hjälpverb i svenskan och nederlänskan. Doctoraalscriptie, 1987.

J. Bybee, . Perkins, &. Revere, and W. Pagliuca, The evolution of grammar. Tense, aspect and modality in the languages of the world, 1994.

L. Christensen, Framtidsuttrycken i svenskans temporala system, 1997.

T. Colleman, De toekomstaanduiders van het Nederlands. Nederlands van nu, pp.5-86, 2000.

W. &. Croft and A. D. Cruse, Cognitive linguistics, 2004.
DOI : 10.1017/CBO9780511803864

H. Cuyckens, De semantische structuur van spatiale preposities: in vs. op. I: Bijdragen over semantiek van het 33ste Vlaams filologencongres, 1981.

Ö. Dahl, Tense and aspect systems, 1985.

Ö. Dahl, The grammar of future time reference in European languages, pp.309-328, 2000.
DOI : 10.1515/9783110197099.2.309

Ö. Dahl, Verbs of becoming as future copulas, pp.351-361, 2000.
DOI : 10.1515/9783110197099.2.351

D. Meola and C. , Kommen und gehen: eine kognitiv-linguistische Undersuchung der Polysemie deiktischer Bewegungsverben, 1994.

D. Meola and C. , 3. Non-deictic uses of the deictic motion verbs kommen and gehen in German, Ed. F. Lenz. Philadelphia: Benjamins. S, pp.41-67, 2003.
DOI : 10.1075/pbns.112.05dim

. Drenth, &. Goos, . Jonkers, and . Gerko, Måste?moeten, Kunna?kunnen. Ett bidrag till den kontrastiva analysen av modala hjälpverb i holländskan och svenskan, Doctoraalscriptie . Groningen: Scandinavisch Instituut, 1985.

L. Ekberg, Gå till anfall och falla i sömn. En strukturell och funktionell beskrivning av abstrakta övergångsfraser, 1989.

L. Ekberg, Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad användning. Språk och stil. 3. S, pp.105-139, 1993.

C. Falk, Hjälpverbet komma. I: Svenska språkets historia. 6. Utg, av G. Harling-Kranck & H. Lehti-Eklund. (Folkmålsstudier. 41.) S, pp.89-98, 2002.

C. J. Fillmore, Santa Cruz lectures on deixis, 1971.

C. J. Fillmore, Lectures on deixis, 1997.

M. Fonteyn, Metaforer som vi förflyttar oss (in) i En kontrastiv analys av förflyttningsverbens metaforiska användning på svenska och nederländskan, Licentiaat verhandeling. Gent: Scandinavistiek en Noord-Europakunde, 1997.

G. Ramat, &. Anna, and P. J. Hopper, The limits of grammaticalization, 1998.

K. Hagren, Att undersöka användningen av infinitivmärke i svenska dialekter. I: Studier i svensk språkhistoria. 8. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet, pp.103-113, 2005.

J. M. Hampton and . Conway, Psychological representation of concepts. I: Cognitive models of memory, pp.81-110, 1997.

B. Heine, Auxiliaries. Cognitive forces and grammaticalization, 1993.

J. Heinius, Een eigenaardig gebruik van het ww. komen, 1927.

S. Hellberg, Satsens subjekt och textens. Nysvenska studier. 64, pp.29-82, 1984.

S. Hellberg, El?bieta: Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner. En semantisk studie ur ett kognitivt perspektiv, Rec. av Strzelecka, pp.219-228, 2004.

C. H. Hertog, Nederlandse Spraakkunst, 1904.

E. Hoekstra, Selectierestricties van het hulpwerkwoord komen, Taalkundig Bulletin: Tabu, vol.27, pp.1-48, 1997.

A. Hol, Tro, tänka, tycka ? En praktikundersökning. Doctoraalscriptie . Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1994.

J. Hoogteijling, Taalkunde in artikelen, 1969.

B. Horton, What are copula verbs? I: Cognitive linguistics in the redwoods, pp.319-346, 1996.

K. Miljoen-woorden, Instituut voor Nederlandse Lexicologie . Leiden. Hämtat från <http, 1995.

A. Johansson, Vertaalproblematiek bij het vertalen van Tim Krabbés roman " Vertraging " . Opubl. uppsats. Stockholm: Nederländska avdelningen, 1995.

M. Johnson, The Body in the Mind: The Bodily Basis of Meaning, Imagination, and Reason, The Journal of Aesthetics and Art Criticism, vol.47, issue.4, 1987.
DOI : 10.2307/431155

N. &. Jörgensen and . Svensson, Nusvensk grammatik, 1987.

W. Kaper, Observations on the use of some auxiliaries by Dutch children and adults: meaning and grammaticality. Kwartalnik neofilologiczny, pp.2-3, 1977.

M. Kevin, Analyse van tekstsoortbepaalde problemen bij de vertaling van Het verhaal gaat, De verhalen van de Thora van Nico ter Linden. Opubl. uppsats. Stockholm: Nederländska avdelningen, 1998.

W. Klooster, Grammatica van het hedendaags Nederlands, 2001.

M. Koch, Köa sig fram all världens väg ? En kontrastiv jämförelse av förflyttningsförmedlande verb och fraser i svenskan och nederländskan. Doctoraalscriptie . Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1990.

E. Kuijper, Klein of liten? Språkblandning i svensk-nederländska simultant tvåspråkiga barns tal. Doctoraalscriptie. Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1997.

G. Källgren, Kommer att i kommer att att försvinna? I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars, Svenska språknämnden. S, pp.164-172, 1996.

R. Körner, Tidsrelationerna och deras uttrycksmedel. Moderna språk. 35, pp.1-64, 1941.

G. Lakoff, Women, fire, and dangerous things ? What categories reveal about the mind, 1987.

R. W. Langacker, Foundations of cognitive grammar. 1: Theoretical prerequisites, 1987.

R. W. Langacker, A usage-based model. I: Topics in cognitive linguistics Rudzka-Ostyn, Benjamins. S, pp.127-161, 1988.

R. W. Langacker, Concept, image and symbol. The cognitive basis of grammar. 1, 1990.
DOI : 10.1515/9783110857733

G. Laureys, Partikelwerkwoorden in het Nederlands en in het Zweeds. Een valkuil voor lexicografen? Studia Germanica Gandensia. 24, pp.271-282, 1991.

C. Lehmann, Thoughts on grammaticalization, 1995.

K. Leinonen, Hur skall man göra med blixtlåset. I: Festskrift till Björn Pettersson 29.12 Tammerfors: Institutionen för filologi II, Tammerfors universitet, pp.111-128, 1979.

L. John, Semantics. Cambridge, 1977.

J. Marle and . Van, Dutch separable compound: Words rather than phrases? I: Verb-particle explorations, pp.211-232, 2002.
DOI : 10.1515/9783110902341.211

C. Melin-köpilä, Om provinsialismer i svenskt elevspråk. I: Svenskans beskrivning, pp.265-276, 1993.

J. Mjöberg, Infinitivmärke på glid. I: Modersmålslärarnas förening. Årsskrift, S, pp.71-80, 1950.

B. Molde, Dagens svenska och morgondagens. I: B. Molde & C.I. Ståhle: 1900-talssvenska. Lund: Svenska språknämnden, pp.5-24, 1979.

A. Noreen and . Gleerups, Vårt språk. Femte bandet, 1904.

K. Norén, Svenska partikelverbs semantik. (Nordistica Gothoburgensia. 17.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1996.

K. Norén, Partikelförbindelser och möjliga förbindelser. I: Att använda SAG. 29 uppsatser om Svenska Akademiens Grammatik, MISS 33.) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. S, pp.383-393, 2000.

. Norstedts-nederländsk-svenska-ordbok, Van Dale Handwoordenboek Nederlands- Zweeds, 1996.

. Norstedts-svensk-nederländska-ordbok, Van Dale Handwoordenboek Zweeds-Nederlands, 1996.

Y. Nygren, Vertaalproblematiek bij het vertalen van het Nederlandse kinderboek " Het verhaal van Bobbel die in een bakfiets woonde en rijk wilde worden, 1994.

H. Oudman, Visuella perceptionsverb ? En kontrastiv valensundersökning av ordfältet visuella perceptionsverb i svenskan och nederländskan. Doctoraalscriptie . Groningen: Scandinavisch Instituut, 1988.

P. C. Paardekooper, Wijlen ons koppelwerkwoord? I: Taalkunde in artikelen, Red. J. Hoogteijling. Groningen: Wolters-Noordhoff. S, pp.202-209, 1958.

P. C. Paardekooper, Koppelwerkwoorden met iemand hebben. I: Taalkunde in artikelen, Red. J. Hoogteijling. Groningen: Wolters-Noordhoff. S, pp.214-221, 1958.

P. C. Paardekooper, Beknopte ABN-syntaksis, 1968.

P. C. Paardekooper, Het beperkte type hoe kom jij zo nat. De nieuwe taalgids, pp.5-387, 1982.

C. Platzack, Temporal meaning. A description of the Swedish tense system. I: The Nordic languages and modern linguistics. 3, pp.472-485, 1978.

C. Platzack, Satsens och meningens betydelse. I: Lundastudier i nordisk språkvetenskap. D 10. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet, pp.28-51, 1979.

J. Pottelberge and . Van, Nederlandse progressiefconstructies met werkwoorden van lichaamshouding. Specificiteit en geschiedenis, Nederlandse Taalkunde . 7:2. S, pp.142-173, 2002.

C. J. Puffelen and . Van, Moeten och måste. En praktikundersökning. Doctoraalscriptie . Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1992.

G. Radden, Motion metaphorized: the case of coming and going. I: Cognitive linguistics in the redwoods, pp.423-458, 1996.

G. Rawoens, Kausativitetsbegreppet i svenskan. Fokus på analytiska konstruktioner. I: Svenskans beskrivning, Hallgren & Fallgren. S, vol.26, pp.321-330, 2002.

M. Reinhammar, Kommer-kosta-konstruktionen. I: Eget språk och andras. Ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala Nya Tidning, Ord och Stil. 22.) Uppsala: Hallgren och Fallgren. S, pp.91-93, 1980.

M. Reinhammar, Att på glid. I: Eget språk och andras. Ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala Nya Tidning, Ord och Stil. 22.) Uppsala: Hallgren och Fallgren. S, pp.94-95, 1987.

J. Rooy and I. Wikén-bonde, Nederländsk grammatik, ?3 uppl.), Norstedts, 1971.

J. Rooy and . De, De toekomst in het Nederlands I. Taal en tongval, pp.3-4, 1985.

J. Rooy and . De, De toekomst in het Nederlands II. Taal en tongval, pp.1-2, 1986.

E. Rosch and C. B. Mervis, Family resemblances: Studies in the internal structure of categories, Cognitive Psychology, vol.7, issue.4, pp.573-605, 1975.
DOI : 10.1016/0010-0285(75)90024-9

A. C. Ruighaver-schippers, Brott o Brott Att översätta juridiska texter från svenska till nederländska. Doctoraalscriptie. Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1997.

G. Sadalska, Tidskategorin i svenska, 1993.

S. U. Teleman, S. Hellberg, and &. E. Andersson, Svenska Akademiens Grammatik, pp.1-4, 1999.

S. Akademien, 1893?. Ordbok över svenska språket

A. Sassen, Over een vergeten koppelwerkwoord: komen. De nieuwe taalgids, pp.71-582, 1978.

A. Schilderman, Ordinlärning i teori och praktik. Doctoraalscriptie. Groningen: Scandinavisch Instituut, 1988.

S. Schlyter, Point of observation and time indications with movement verbs. I: Aspectology. Workshop at the fifth Scandinavian conference of linguistics , Frostavallen, Almqvist & Wiksell International . S, pp.111-126, 1979.

H. Schouten, Ordinlärning i främmande språkundervisningen. Doctoraalscriptie . Groningen: Scandinavisch Instituut, 1989.

. Språkbankens-konkordanser and . Press, Göteborgs universitet. Hämtat från <http, 1995.

E. Strzelecka, Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner. En semantisk studie ur ett kognitivt perspektiv, 2003.

E. Sweetser, Grammaticalization and Semantic Bleaching, Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society, vol.14, pp.389-405, 1988.
DOI : 10.3765/bls.v14i0.1774

E. Sweetser, From etymology to pragmatics, 1990.
DOI : 10.1017/CBO9780511620904

U. Teleman, Var går gränsen mellan huvudverb och hjälpverb? I: Svenskans beskrivning, pp.360-369, 1993.

O. Thorell, Svensk grammatik. Stockholm: Esselte studium, 1973.

E. Tjekalina, Om kategorierna modus och tempus i nutida svenska, Språk och Stil. 1. S, pp.139-155, 1991.

M. C. Toorn and . Van-den, Het naamwoordelijk gezegde. I: Taalkunde in artikelen, Red. J. Hoogteijling.Groningen: Wolters-Noordhoff. S, pp.252-263, 1965.

M. C. Toorn and . Van-den, Koppelwerkwoord en naamwoordelijk gezegde; een antwoord aan Paardekooper. I: Taalkunde in artikelen, Red. J. Hoogteijling. Groningen: Wolters-Noordhoff. S, pp.274-281, 1967.

M. C. Toorn and . Van-den, Nederlandse grammatica, 1982.

E. Traugott, &. Closs, and B. Heine, Approaches to grammaticalization. 1, 1991.

K. Tropp, Framtidsreferens i svenskt inlärarspråk, 2003.

W. Vandeweghe, Grammatica van de Nederlandse zin, 2000.

. Vendler and . Zeno, Verbs and times. The Philosophical Review. 66, pp.143-160, 1957.

H. J. Verkuil, A theory of aspectuality. The interaction between temporal and atemporal structure, 1993.

L. Verstraten, Vaste verbindingen. Een lexicologsiche studie vanuit cognitief-semantisch perspectief naar fraseologismen in het Nederlands, 1992.

Å. Viberg, Universellt och språkspecifikt i det svenska ordförrådets organisation, Tijdschrift voor Skandinavistiek. 13. S, pp.17-58, 1992.

Å. Viberg, The polysemy of the Swedish verb komma ???come???, Philadelphia: Benjamins. S, pp.75-105, 2003.
DOI : 10.1075/pbns.100.05vib

R. Walder, Fokus på föra. Om svenska funktionsverbsfrasers semantik och valens, med särskild utgångspunkt i verbet föra, pp.Uppsala univer- sitet, 2004.

E. Weigand, Foreword. I: Contrastive lexical semantics, 1998.

E. Wijk-andersson, Begreppet grammatikalisering belyst med svenska exempel, Språk och Stil. 7. S, pp.19-35, 1997.

I. Wikén, Het leren van Nederlands door Zweedstaligen in het talenlaboratorium ? verslag over ervaringen in het talenlaboratorium en met enkele controlegroepen. Opubl. uppsats. Stockholm: Nederländska avdelningen, 1967.

W. Bonde and I. , Was hat uns dieser Gast wohl zu erzählen? oder Die Jagd nach dem Nobelpreis ? Zur Rezeption niederländischer Literatur in Schweden, 1997.

A. Wiklund, Pseudocoordination is subordination. I: Working papers in Scandinavian syntax. 58. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet . S, pp.29-53, 1996.

A. Wiklund, The syntax of tenselessness: On copying constructions in Swedish, 2005.
DOI : 10.1515/9783110110.1515/97839

D. P. Wilkins and D. Hill, When " go " means " come " : Questioning the basicness of basic motion verbs. Cognitive linguistics, pp.2-3, 1995.

W. Woordenboek-der-nederlandse and . Taal, 1?29. 's-Gravenhage, 1993.

J. Zwarts, Lexical and functional direction in Dutch, Linguistics in the Netherlands. 1995. S, pp.227-238, 1995.

A. Ölander, Såpa eller soppa ? een onderzoek naar de realisatie van de kwantiteit in de beklemtoonde syllabe in het Zweeds door Nederlandstaligen. Doctoraalscriptie. Amsterdam: Vakgroep Scandinavische Taal-en Letterkunde, 1999.

E. &. Bijvoet and G. Laureys, Binationella variationsmönster i det svenska och det nederländska ordförrådet Tijdschrift voor Skandinavistiek, pp.1-203, 2001.

R. B. Cate-silfwerbrand and . Ten, Enkele punten van vergelijking tussen de woordvorming in het hedendaagse Zweeds en Nederlands, pp.181-183, 1966.

R. Hedquist, Eerste hulp in het Zweeds, 1984.

R. Hedquist, Nederländares förståelse av danska och svenska: en språkpedagogisk undersökning med utnyttjande av likheterna mellan språken, 1984.

G. Laureys, Partikelwerkwoorden in het Nederlands en in het Zweeds. Een valkuil voor lexicografen?, Studia Germanica Gandensia. 24. S, pp.271-282, 1991.

G. Laureys, Koppig als een ezel ? envis som en åsna. Dierensymboliek in het Nederlands en het Zweeds, Tijdschrift voor Skandinavistiek, vol.16, pp.1-77, 1995.

M. A. Muusses, Holländska texter, 1950.

M. A. Muusses, Kortfattad holländsk grammatik, 1937.

. Norstedts-nederländsk-svenska-ordbok, Van Dale Handwoordenboek Nederlands- Zweeds, 1996.

. Norstedts-svensk-nederländska-ordbok, Van Dale Handwoordenboek Zweeds-Nederlands, 1996.

H. Perridon, Voorzetselvoorwerpen in het Nederlands en in het Zweeds Tijdschrift voor Skandinavistiek, pp.1-2, 1991.

H. Perridon, Och en og: een kontrastieve studie naar het gebruik van de voegwoorden Zweeds och, Deens og en Nederlands en, 1987.

H. Perridon, Het Zweeds en het Nederlands als buurtalen. I: Noordse letters. Opstellen over Scandinavische taal-en letterkunde aangeboden aan An Duits, pp.123-132, 2000.

G. Rawoens, Korpuslingvistik och kontrastiv språkbeskrivning Ett svensktnederländskt projekt Tijdschrift voor Skandinavistiek. 24:1. Hämtat från <http, 2003.

J. D. Rooy and I. Wikén-bonde, Nederländsk grammatik, p.3, 1971.

N. C. Stalling, Holländsk språklära. Kortfattad kurs i nederländska språket och litteraturen, 1910.

R. Tweehuysen, Causatives in Dutch and Swedish. I: The structure of the lexicon in functional grammar, pp.139-167, 1998.
DOI : 10.1075/slcs.43.11twe

N. Törnqvist, Das niederdeutsche und niederländische Lehngut im schwedischen Wortschatz, 1977.

E. &. Strangert and R. Hedquist, Hur svenskar uppfattar och förstår nederländska ord Umeå: Institutionerna för fonetik och nordiska språk, 1989.

Å. Viberg, Universellt och språkspecifikt i det svenska ordförrådets organisation, Tijdschrift voor Skandinavistiek. 13. S, pp.17-58, 1992.

L. E. Wijk and . Van, De ontwikkeling van oudg. 'û' in het Nederlands en Zweeds, pp.161-208, 1950.

W. Bonde and I. , Was hat uns dieser Gast wohl zu erzählen? oder Die Jagd nach dem Nobelpreis ? Zur Rezeption niederländischer Literatur in Schweden, 1995.

A. Ölander, Fonologisk längd av den betonade stavelsen som problem vid inlärningen av svenska som andra språk. I: Noordse letters. Opstellen over Scandinavische taal-en letterkunde aangeboden aan An Duits, pp.133-149, 2000.